Jag har inte känt för att blogga på ett tag.

Har alldeles säkert flera miljoner saker att skriva om, men jag orkar bara inte..

Det har hänt alldeles för mycket .

Jag har nu insett att jag är en väldigt känslig person, då menar jag specifikt inombords. Det krävs inte mycket för att få mig ur balans och att mitt inre ska bli ett smärre kaos.

Varför det har blivit så vet jag inte. Kan det ha att göra med att allt dåligt hände på en gång?

Att alla motgångar kom samtidigt.. Nu var det ju inte riktigt allt på en gång, men det kändes så. Tänker jag tillbaka så känns de sista 3-4 åren som en stor soppa av allt möjligt dåligt. Ofta klandrar jag mig själv. Tycker att jag är en dålig värdelös människa och att det bara är så att man får vad man förtjänar..

Tänker jag dock på det jag har just idag, kan jag ju inte vara så dum ändå.

Jag kunde väl inte få nånting så fint om jag är helt värdelös?

Det är bara svårt att släppa alla tankar ibland, då det nästan känns svårt att andas och jag blir stressad, orolig och rastlös till synes utan anledning.

Jag antar att det bara är ett steg till på vägen.

Ett steg till att verkligen finna sig själv och att bli den lugna trygga och harmoniska människa jag så gärna vill vara.

Alla förutsättningar finns ju nu.

Vad väntar jag på?

Ska jag låta allt gammalt förflutet spöka livet ut?

Egentligen är det inte så mycket gammalt kvar som jag grubblar på, det är mera bara en känsla som finns där.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, det är bara...

vad ska jag kalla det, en inre stress?

Jag vet att det är luddigt. Det är väl det som gör mig stressad också. Att jag inte kan tala om vad som är fel. För det är ingenting som är fel egentligen.

Det är väl bara sån jag är.

God morgon...

Jag stör mig på att vissa människor bara inte kan låta bli att lägga näsan i blöt.

Vad är det som gör att just mitt liv är en offentlig handling, och varför tror vissa att de vet allt om en annan människa?

Nu förekommer detta alldeless säkert precis överallt men jag tänker ge min synvinkel.

Om man som jag är en vuxen människa, kvinna och en enskild individ.

Kan man då inte umgås med det motsatta könet då utan att det ska sticka i folks ögon?

Förpassas man då direkt till lågstadiet där man fick tjejbaciller/killbaciller om man inte lekte med någon av sitt eget kön?

Vad är det som gör att så fort man har vänner som sticker ut från mängden, som inte hör till någon specifik kategori, varför blir det då så fel?

Om jag säger såhär:

*Hon gillar att sjunga precis som jag* - Då är det en ok vän.

*Han gillar att sjunga precis som jag* - Oxå en ok vän.

Säger jag däremot:

*Vi trivs tillsammans, HON och jag* - Helt ok eller hur?

*Vi trivs tillsammans, HAN och jag*- Där blir det fel.

"Trivs" man med en väninna är det ingenting konstigt med det. Man behöver inte ens ha samma intressen och värderingar,det är liksom ok ändå.

"Trivs" man med en av det motsatta könet blir det helt plötsligt en annan sak..

Då måste det tydligen vara kärlek och känslor inblandat för att kunna umgås..

Är det verkligen 2010 detta? Ska man måsta förklara sin vänskap hela tiden!?

Jag kan väl träffa nya vänner både män och kvinnor. Skapa både ytligare kontakter och djupare vänskap?!

Jag har alltid varit en "pojkflicka". Har alltid trivts bättre med pojkar.

Oftast för att det är mer rakt och ärligt. Inte minst när man var yngre.

Det värsta jag vet är dessa viskningar och blickar bakom ryggen att: vem är det där? Är det nån ny?

Vem är han, han känner ju inte jag... osv.

Jag begär inte att alla ska känna MINA vänner! Kanske just för att de är MINA!

Jag känner inte alla andras vänner heller och jag ifrågasätter det inte. Vill de umgås och TRIVS de tillsammans så är det väl bra med det!!

Jag blir bara så TRÖTT!

Lägg er i nåt som bryr er istället. Lös korsord eller nåt. Det säger min mormor är bra, för hjärnan får aktiveras...

jag lyssnar på: Det mesta, gärna rock.
jag pratar: Ibland för mycket..
jag tycker om: Att må bra!
jag avskyr när folk: gör mig illa.
min bästa vän är: Evelina & Madeleine :)
kärlek är: Mycket viktigt.
bästa tiden i mitt liv var: Var? Den är här och nu.
om jag fick en sak i hela världen: Lycka!
när jag borstar tänderna: kan jag inte vara tyst.. :P
när jag lagar mat: Tigger hunden...
jag tänder på: Många saker ;)
jag är rädd för: Ubåtar & disktrasor.
den värsta känslan är: Att bli sårad.
den bästa känslan är: Att vara älskad & att älska.
om jag var ett djur skulle jag vara: En katt.
jag kommer alltid att vara: Realpiipen.
det finaste som finns är: Äkta kärlek.
i sommar:Ska jag njuta.
sist jag verkligen grät var: av lycka..
jag kan: Bli irriterad.
jag kan inte: Få nog av min rocker <3
när jag tänker: Syns det på mina ögon :P
min mobiltelefon är: Helt värdelös.
när jag vaknar på morgonen: Är jag tröttast.
innan jag går och lägger mej: Säger jag god natt till alla i huset.
just nu tänker jag på: Mitt nya liv.
bebisar är: Underbara
imorgon kommer jag: Åka på jobbet.
jag vill verkligen: Vara världens lyckligaste!

Jag vet att jag kan vara skum.

Jag vet att jag kan gå in i  mig själv ibland.

Jag vet inte varför,men jag antar att det är någon spärr..

Jag kan inte riktigt tro på att det bara kan vara bra.

Jag väntar ofta på att fasaden ska rämna trots att jag innerst inne vet att den kommer att hålla..

Jag har svårt att lita på det som sägs och jag har lätt att vränga till saker.

Jag har så mycket funderingar som bara finns inuti och som egentligen inte behöver finnas där.

Jag kan ha svårt att lita på någon annan, jag litar ju knappt på mig själv...

Det enda jag vet med säkerhet, är att jag hittat den mest underbara.

Som finns där när jag behöver det som mest.

Som får mig att skratta, som ibland kan få mina tårar att rinna bara för att han är så snäll..

Jag är inte van att bli behandlad såhär.

Jag är van att själv vara stark.

Om jag sluter mig ibland, om jag inte låter dig komma nära.

Om jag inte riktigt tar emot.

Om det verkar som att jag flyr.

Då är det bara sån jag är, eller kanske har varit.

Rädd för att komma nära.

Rädd för att älskas och att älska.

Älska mig mest då jag inte behöver det.

Jag vill komma nära.

Jag vill älska.

Jag vill älskas.

Jag vill inte fly.

Erik Daniel Sjögren Jag Älskar Dig!

Du är allt!

Idag är det nationaldagen. Hejja sverige!

Har kommit hem från jobb. Hjärtat har oxå kommit hem från jobb.

Han är alldeles schluuut han! Stackars liten.

March i säng sa jag, då kanske han orkar vara vaken nån timme extra.

Han gör det bra min baby    så duktig!

Själv så mår jag alldeless underbart bra nu.

Ganska konstigt hur livet skiftar...

Sommaren är här, jag har den bästa vid min sida och det känns som att jag kan klara allt!

Så underbart!

Nu är snart maten varm och jag ska väcka den söta björn som sover...

Tänk så lycklig jag är som hittat dig   

Igår strax före 01 blev vi färdiga!

Nu har jag ETT hem, jag har något som är bara mitt och jag kan andas!

Fy faan vad skönt att slippa åka fram och tillbaka överallt..

Jag har lämnat det gamla.

Nu är det upp till han.

Jag bryr mig inte om det längre.

Jag har gjort vad jag kan och nu orkar jag inte lägga mer energi på det gamla.

Jag står i evig tacksamhetsskuld till Min Rocker..

Utan hjälp hade jag stått kvar fortfarande.

Vi har ändå varit förbannat duktiga!

På bara 2 personer tömt hela lyan och transporterat bort mitt gamla liv..

Jag kan bara säga såhär:

Finns det trappor och ingen hiss, kommer då aldrig Piipen att bo där iallafall!

Nu kommer vovven in, han har suttit ute och solat men nu försvann solen så han frös säkert :)

Bäst att jag leker lite med honom eller mutar med lite godis så han har det bra   

Hej sålänge!

Du är det bästa jag har!    

höra mer skit.

Behöver inte bli trampad på.

Jag behöver inte må dåligt mer för något jag inte gjort.

Andras problem kan ni behålla för jag har haft nog med mina egna.

Jag klarar mig själv.

Jag behöver inte ta emot bara för att det är enkelt att ge mig skit.

Jag är lycklig nu.

Jag har allt jag ville ha.

Varken min kropp eller själ orkar bråka mer nu, det bara finns inte kraft kvar.

All den energin är bortblåst och jag vill inte mer!

Jag har den bästa.

Jag är lycklig.

Låt mig vara det då!!

Om man skaffar en blogg... Får man inte skriva vad man vill då?

Mer än en gång har folk retat upp sig på vad man skriver. Vad vet jag, det kanske är det som meningen.

Om jag skaffar en blogg och skriver det folk vill att man ska skriva , är det inte bättre att gå på biblioteket och låna en bok då ?

Skit samma, bloggen är min.

Det är mina tankar och mina ord.

De som vill läser, de andra låter bli   

Mina dagar blir bara ljusare och ljusare..

Jag visste inte att jag ville ha något, nu när jag fått det var det ju precis vad jag alltid velat ha.

Det liv jag levat  tidigare var väl bra det med.

Ibland.

De dagar då man var värd något, då man inte konkurrerade med allt annat "viktigt". De dagarna var kanske bra.

Jag valde att leva så då, men den "lögn" som vissa levde i (och valde att kalla det) var kanske just en lögn..

Ur allt dåligt kommer något bra.

Och efter allt jag gått igenom, allt helvete jag haft de senaste åren så är det inte konstigt att det som var bra inte bara var BRA! Utan helt fantastiskt!

Jag känner att den riktiga Piipen börjar komma tillbaka igen.

Den Piipen som mår bra, är lycklig, har roligt och är allmänt knasig.

Den gamla människan som inte var värd speciellt mycket, som ständigt blev ifrågasatt och som gled längre o längre in i en skugga finns snart inte mer.

Jag vill duga som jag är hela tiden!

Vill du inte ha mig som jag är, är det inte mig du vill ha.

Jag är bara grymt besviken på mig själv som lät en enda människa trycka mig så långt ner.. Att man låter det ske. Jag ångrar inte de första åren,det gör jag inte men när man inser att det man gett och gett inte betyder någonting.

Att det är annat än en människa som betyder mer, då blir man nästan rädd.

Jag är glad att jag vågade ta emot när det kändes rätt, jag är glad att jag inte förlorat tron på det andra könet helt.

Så bra som det känns just nu, gör att jag har viljan, orken och kraften att satsa.

Bli den människa jag en gång var!

Det är bara en skillnad.

Jag är lite bättre!

Och du... My Rocker är den bästa!